De lösa delarna på vevaxeln måste fixeras så tändningen blir rätt. För detta krävs ett invändigt kilspår i dem, och ett kilspår på vevaxeln såklart.
Det invändiga kilspåret var en besvärlig nöt att knäcka. Då de som jobbar med att dra kilspår inte varje dag har ett vinkelkrav på sig, blev det väldigt svårt att finna hjälp med detta. Det slutade med att jag gjorde det själv.
Men för att göra det själv, krävdes ett verktyg. Så jag byggde en hyvel av en axel och ett stickstål från en svarv.
Kilspåret ska bli 5mm, så ett 4mm stickstål fick användas.
För att få en extremt exakt centrering, tillverkades mjuka backar på plats i skruvstycket.
För att simulera eventuella glapp, så klämde jag några kilstål emellan backarna innan jag arborrade hålet till rätt passning.
Nu vet jag vart jag har mitt centrum. Jag vet även vad jag har för excentrisitet på vevaxeln. Jag placerade då fräsen i det här fallet X-15.0 Y0.0 och centrerade den lösa vevaxeldelen manuellt genom att ha klockan i spindeln.
I denna maskinen har koden M19 en låsning i spindeln för verktygsväxling. Denna använde jag för att veta att verktyget sitter fast. Sedan använda jag klockan och riktade in verktyget i X-axeln så jag visste att allt pekade åt rätt håll.
Då va de dags! (Jag provade i en testbit först!)